Carl Jularbos föräldrar Alfred (1865-1952) och Selma Karlsson (1871-1928).Makarna fick sammanlagt 9 barn.
 
 

Jularbos syskon

 

Olga Karlsson 1891-06-07 --?
Olga var den äldsta i Jularbos syskonskara. Hon föddes 1891-06-07 och blev dryga 80 år Hon gifte sig med Karl Björklund och i äktenskapet föddes fyra barn, Ingemar, Astrid, Maj-Britt och Ebbe. Familjen bodde till största delen i Stockholm. Olga var snäll mot sin lillebror Calle. Hon följde ofta med när han skulle spela och var honom behjälplig med att bära på dragspelet, vilket han säkerligen var tacksam för.Det har berättats att Calle vid något tillfälle hade en chockladkaka med vaniljfyllning. Han ville nog förtära den för egen del, så han lär ha sagt till Olga att chockladen var fylld med hästister, vilket fick Olga att avstå från att ens vilja smaka. Syskonparet hade sedan i vuxen ålder många gånger skrattat åt denna Calles bedrift.
 

 

Bernardina Karlsson 1895-1982
Gift Andersson bodde hela livet i Avesta.I äktenskapet föddes sönerna Henry och Helge.
Berna var också väl utrustad med den Karlssonska humorn.Jag besökte henne ofta och i samband med besök hos min morfar Alfred i Östanbyn.Bland mina hågkomster från somrarna åren 1947-1951 minns jag ofta min mosters Bernas pärlande skratt.En granne till min morfar Alfred och han hjälptes alltid åt att sätta potatis. När allt var klart och kaffet avnjöts i stugan, så tittade Berna ut genom fönstret och fick se att storbondens grisar hade kommit lösa och bökat upp all potatis som var sätt. Berna blev uppbragt och sade till sin far, nu går jag ner och säger tillbonden att hans fula grisar har bökat upp potatisen. Min morfar Alfred blev helt ifrån sig och poängterade till sin dotter Berna. Du går inte till bonden och säger att grisarna är fula, du måste förstå att han tycker dom är fina.Berna gick ändå ner till bonden och fick tillstånd att all sättpotatis ersattes och bondens drängar fick ombesörja potatissättningen.
 
 
 

Rut Maria Karlsson 1897-12-15 --?.Hon blev dryga 90 år
Hon gifte sig ung med Oskar Svensson från Gävle.I äktenskapet föddes två barn Vera och Arne. Hon var gladlynt och omtyckt av grannar och fick många vänner. Hon var också musikalisk och vidmakthöll sin fars trakterande av durspel.I uppnådd pensionsålder ingick hon som dragspelare i den pensionärsorkester som startades i det pensionärsboende där hon ingick. Dessa musikaftnar var mycket uppskattade både utav hyresgästerna och deras yngre anhöriga.
 
 
 

Selma Teresia Karlsson 1902-02-06--1916-11-18

Enligt hörsägen gick Selma Teresia under benämningen Grytnäs lilla sångfågel,och hon blev ofta anlitad att sjunga i kyrkan vid olika högtider. Meningen var att hon skulle få sångutbildning, men tyvärr så avled hon endast 14 år gammal.
 
 
 
 

Bror Ivar Karlsson 1905-05-17--2001
Gift med Ebba, barn i äktenskapet,Stig,Hugo,Tore 
Karl,Knut,Sonja,Marianne,Fred,Kristina 
 
Jubilar:Ivar karlsson 50 år
Carl Jularbo har 8 syskon. Därav 5 flickor och 4 pojkar, men det är endast Ivar och Carl som ärvt faderns musikaliska dragspelssinne. De övriga flickorna och pojkarna äro alla duktiga sångare.Liksom sin storebror Carl, började Ivar redan som 5-6-åring att spela på pappa Karlssons små spel. Så fort som Ivar slutat skolan, kom han i målarlära hos målarmästare Andersson i Fläckebo i Västmanland. Sönerna i huset, Arvid och Joel, hade ett 2-radigt dragspel och det blev naturligtvis av att spela.
Redan som 14-åring var Ivar Karlsson flitigt anlitad som spelman på danser och tillställningar. Om det skulle bli en riktigt ”fin” fest, fick Ivar låna det s.k. Smedsbospelet. Smedsbo var en stor, förmögen bondgård i Fläckebo, där sönerna i gården ägde ett 3-radigt H:B-spel med 34 tangenter och 48 basar. Ofta åkte Ivar cykel över till Smedsbo för att låna dyrgripen som han trakterade med stor bravur.Fortfarande är Ivar en mästare på gamla durspel.Vid 16 års ålder inköpte han sitt första 5-radiga dragspel. Sen dröjde det ej länge förrän de Västmaländska spelmännen höllo sig respektabelt i bakgrunden beundrande denna unga, mörklockiga ”vildkatt”, vars fingerfärdighet och musikalitet inte tycktes veta av några gränser.Några tävlingar ville inte Ivar gärna deltaga i, men en gång övertalades han att deltaga i Folkaremästerskapet 1938. Det blev naturligtvis 1:a pris!
Då ångrade Ivar att han deltagit, för han tyckte så synd om sina slagna kollegor! Sådan är Carl Jularbos broder Ivar. - Enkel, tyst och anspråkslös vandrar han sin väg genom livet. Trots sitt stora dragspelskunnande och musikaliska begåvning har hans målaryrke fått gå i första hand.År 1952 letade dock Sigge Fürst upp Ivar och hans broder Sigge, (även han målare och därtill duktig sångare) och ville ha med dem i Speldosan. Det blev ett mycket uppskattat inslag, som även väckte en hel del förundran, ty landets tusentals Jularbobeundrare, som trodde sig veta allt om Carl Jularbo, hade aldrig hört talas om, att Calle hade någon broder som också spelade dragspel på ett utomordentligt sätt. Detta framträdande i Radio ledde till en del engagemang, bl. a. Till Dir. Klangers nyårsvakor. Där uppträdde både Ivar och Sigge Karlsson.
Inför Ivar Karlsson Jularbos 50-årsdag kommer många att minnas Ivars insats som uppskattad och ofta anlitad spelman. En genommusikalisk och människa som alltid fått leva i skuggan av sin store bror Carl.
Hade lyckan och framgången sparkat Ivar i ryggen, så hade han säkert varit den främste av gammal dansmusik - ojämnt faller ödets lotter.Ivar är lycklig ändå - lycklig över att ha ett intressant yrke, lycklig att ha en stor, präktig familj (9 barn) och lyckligast då han får spänna på sig remmarna till det 5-radiga och få spela en gammal rallarpolka så stuggolvet gungar.
 
J:F (1955)
 
 

 

Johan Karlsson (John) 1908-1992 tog sig namnet Östanby
Han ingick i en målarfirma tillsammans med sina bröder Sigge och Ivar. 
Han hade också fått i arv den Karlssonska humorn som visade sig hos de flesta av Calles syskon. I sitt äktenskap med Viola föddes tre barn Maud, John och Meith. 
De senaste åren av sin levnad bodde han i Gävle.Hans stora intresse var jakt o fiske.
 
 
 
 

Märta Katarina (Karin) Karlsson (1911-07-01--2001-11-05)
Barn i två äktenskap: Siv,Janet,Dehnis,Karin,Katrin.
 
Karin var mycket skicklig på durspel och hade en otroligt vacker sångröst,hon brukade sjunga sånger och ackompanjera sig själv på durspel.Karin var en en stor personlighet, förutom sin musikaliska ådra så kunde hon fängsla människor med sin verbalitet och berättarkonst.Hennes dotter Janet berättar att Calle brukade besöka deras hem i Gävle när han hade spelning där.Han älskade Karins pannkaka,och beströdde hennes barn med leksaker.
 
 
 
 

Knut Sigfrid (Sigge) Carlsson (1913-04-04 -- 2002-04-15)
Gift med Margit Lindbom 1936.Barn: Raymond,Renée,Ronny
 
Som yngst i syskonskaran togs Sigge vid moderns död, förutom av pappa Alfred, om hand mestadels av sina bröder John och Calle samt syster Berna.Han utbildades till målare i Avesta men flyttade senare till Stockholm, där han tidvis arbetade samman med bröderna John och Ivar. Eftersom sinne för humor och gladlynthet var ett mer eller mindre utmärkande drag hos alla syskonen finns det många dråpliga historier från de tiderna.Sigge var som sina syskon, rikt begåvad. Han var utrustad med ett klockrent gehör och en gudomlig ljus tenor. Efter utbildning i solosång fick han förutom soloframträdanden engagemang vid Stora Teatern i Göteborg. Nervpåfrestningarna, de alltför höga kraven på sig själv och den annorlunda livsföring detta innebar, gjorde att Sigge valde det trygga arbetet med penseln i stället – ett val han senare kom att ifrågasätta.Som målare var han av yppersta klass och hans arbeten framhölls allt som ofta som föredömen.Trots sin ringa höjd över vattenytan var Sigge liksom sina bröder ett riktigt kraftpaket. Detta visade han i kraftsporter som tyngdlyftning, friidrott, rugby (uttryck fällt av en besvärad motståndare: Vem fan är den där lilla svarta jäveln?) m.m. Som sina syskon var han en tillgång och mycket uppskattad deltagare vid fester och olika tillställningar, med sin röst, humor och glada skratt.